Lördagen den 16 april är det dags för hemmamatch igen!

A-laget har då spelat sin första kvartsfinal i serien som avgörs i bäst av 3 matcher. På lördagen klockan 13.30 är det alltså dags för den andra som kan avgöra till ett av lagens fördel.

Motståndare är BTK Warta från Göteborg och det är ett lag som varit svårspelat för Rekord under säsongen. En förlust hemma följdes av ett oavgjort resultat uppe i Göteborg.

Därför är det extra viktigt att just du kommer till IH och stöttar grabbarna!

Så var det dags att avrunda säsongen, i alla fall i seriesäsongen. Både damernas div 2 södra och herrarnas div 1 västra skulle spela sina 2 sista omgångar på lördagen!

Damerna (flickorna) i Råå Btk hade förmånen att få göra det på hemmaplan i Helsingborg. Om detta var en av anledningarna till att det började så bra vet jag inte men en stabil seger i första matchen mot Kågeröd. Råå tog ledningen med 3-1 innan det blev 3-3 inför dubbeln. Då  togs det 3 matcher i rad av hemmalaget och det innebar vinst med 3-1 där Dorentina dominerade mest med sina 3 segrar + dubbelvinsten tillsammans med Amanda!

Efter lunchen stod det ett tuffare lag på andra sidan bordet då serietvåan Eslöv stod på andra sidan. Återigen var det Dorentina som var bäst medan Amanda och Emma får ta lärdom av matcherna. Dorentina förlorade en med 3-2 och vann en vilket var den enda segern i 1-6 förlusten.

Efter alla spelade matcher stannade laget på femte plats men där Kågeröd gick förbi i sista omgången mycket på grund av att redan seriesegrarna Halmstad spelade med ett väldigt reservbetonat lag.

Här har vi kvoterna för säsongen:

Dorentina: 14-8

Sofia: 10-8

Amanda: 2-15

Emma: 0-10

Nu får vi se vad sommarträningen kan ge för utveckling på serieresultatet nästa år! Det blir som alltid intressant att följa de unga tjejerna.

Herrarna tog sig på morgonkvisten upp till Göteborg och Aktiviteten i Mölndal för att spela sina två matcher.

På morgonen var det Partille som stod för motståndet och då stjärnan Rööse inte kunde spela pga. en ömmande rygg så blev uppgiften övermäktig och resultatet skrevs til 8-3.

Efter en kebablunch utöver det vanliga så var gänget redo för helgens viktiga match, den mot Askim som skulle avgöra om det blev kvalspel eller inte. Efter att Askim vunnit mot Falkenberg på morgonen var det klart att 7-7 skulle räcka för räddat kontrakt. Och med Pontus tillbaka i laguppställningen kändes det klart möjligt. Dessutom hade Abishek visat att han höll klassen och vunnit 2 av 3 matcher mot Partille.

I en jämn lagmatch som denna finns det givetvis ett par nyckelmatcher, däribland Pontus vändning mot Samuel Norling där han låg under med 0-2 i set och hade en matchboll mot sig. Dessutom förlorade han mot Samuel i det förra mötet så när han till sist slog in matchbollen till 11-9 i femte set blåste det medvind i vårt segel. Abishek besegrade sen också Peter Grezcula och vi tog ledningen med 5-3 inför dubblarna där vi kände att om vi tog en av dessa så skulle det nog lösa sig! Då steg Filip och Timmie fram i rampljuset och besegrade sina motståndare samtidigt som Arvid och Pontus föll på Grezcula/Norling på det andra bordet.

Efter det var det bara en tids och konventrationsfråga innan vi skulle kunna pusta ut. Både Arvid och Abishek vann matcherna efter dubbeln och de båda får väl anses vara matchvinnare med 3 singelvinster vardera även om de andra två segrarna var mer momentumbildande och starkt bidrog till lagsegern!

Spelakvoterna i laget ser ut som följer:

Jesper: 17-4

Arvid: 23-11

Pontus: 21-11

Abishek: 5-1

Robin: 3-4

Filip: 3-19

Timmie: 1-17

Sent om sidor ges det tid att skriva en liten snutt om den historiska matchen mot Spårvägen torsdagen för 2 veckor sedan!

Redan på måndag kom det ut i tidningar, uppgifter om att säsongens sista match skulle bli J-O Waldners sista pingismatch på elitnivå!

Någon dag efter kom första samtalet och sms:et till oss i laget med frågor om hur det kändes, hur vi skulle ställa upp laget och vad han betytt för oss. Allt detta var väldigt överraskande just då men kanske inte lika nu i efterhand!

Hetsen från media verkade överdriven och när vi träffade ”Äpplet” i träningshallen dagen innan beklagade han sig över att de inte vetat det hela i tid för att boka en större hall då han räknade med att hälften av alla som skulle komma inte kunde få plats i liljeholmshallen där matchen skulle spelas. Han tipsade oss att om vi hade släkt eller vänner som ville se matchen skulle de vara där 2 timmar innan matchstart!

Jag tänkte att att det var överdrivet, att trots J-Os storhet så var uppmärksamheten i media större än viljan att se hans sista match på plats. Men oj vad fel jag hade!

Kring 4 kom vi till hallen och kön utanför entrén var så lång att den fortsatte runt hörnet på huset. Vi fick tränga oss in före de första och kom in i hallen och redan då var sittplatserna mer eller mindre fulla. Allt eftersom tiden gick trycktes det bokstavligt talat in mer människor både på den lilla läktaren men även stående runt om i hallen trängdes alla så att det till slut kom in över 400 i hallen.

Efter allt prat med olika tidningar och tv-kanaler var man mer beredd på just det men ändå blev man aningens förvånad över mängden kameror och folket runt om kring hela spektaklet. Enligt Max Ansbro som var ansvarig för mediakontakterna så var det första gången som Aftonbladet, Expressen, SVT samt TV4 alla sände live samtidigt! Allt detta gjorde själva uppladdningen aningens knepig och det var svårt att känna lugnet inför matchen som man ibland söker för att hitta rätt fokus.

Det blev uppställning och vanlig presentation tills det var dags för kvällens huvudrollsinnehavare. Då sista stavelsen på Waldner gått ut i högtalaren fortsatte ett vrål och applåder i sann Arvidklass. Något som fortsatte i att hela publiken skanderade, J-O, J-O! Detta samtidigt som de flesta av de 400 besökarna höll upp en löpsedel med ”Tack för allt Kungen”! Det var svårt att hålla ett litet leende tillbaka och gåshuden spred sig på kroppen. En aningens obekväm situation då vi behövde vinna matchen för att ha chans att gå om Warta i kampen om fjärdeplatsen. Det blev Yaos uppgift att ta hand om första matchen mot J-O där Simon skulle spela.

Matchen hoppas jag alla såg på livesändningen annars finns den säkert att se i efterhand på olika hemsidor. Jag väljer att inte skriva om de individuella matcherna men Simon blev den sista att besegras av J-O och Törna blev den sista att besegra samme man!

Det jag kan säga om matcherna var att det blev ett överjordiskt tryck kring J-Os matcher då det hade byggts upp en sarg runt hagen toppat med en VIP rad av kändisar vilket gjorde det hela till en mäktig upplevelse att vara en del av!

Efter matchen var det många olika som skulle sköta tacktal och överlämningar av diverse saker. Alla väldigt fina och lagom långa, innan J-O fick sin chans att tacka familjen, ”Äpplet”, sina forna klubbar, media och sist men inte minst motståndarlaget Rekord! ”Jag vill också rikta ett stort tack till Rekord som ställde upp på alla sätt under den här matchen med allt annorlunda runt omkring,  det är ett härligt lag och jag vill önska de lycka till i slutspelet!”

Efter matchen var det Törna som blev det stora intervjuobjektet från vårt lag i och med att han blev den sista som mötte J-O. Både från tidningar, tv och radio ville ha en del av honom!

Det hela var en underlig men härlig händelse att vara en del av. Att dessutom få vara med i laget som möter den största i dens sista match, det kommer vara med oss i resten av våra liv. J-O är och kommer förmodligen alltid att vara den största pingis/idrottsidolen vi kommer att ha, oavsett vad han gjort de senaste åren då han kanske borde slutat tidigare så har han enorm påverkan på inte bara svensk bordtennis utan även internationell bordtennis. Det han gjort och under så lång tid är svårt att ta in och svårt att uppskatta men att han varit viktigast för utvecklingen är nog svårt att diskutera.

Så med denna text vill jag tacka för matchen, för att få ha varit med om det och för allt J-O gjort under hela hans karrär!