Rekord mot Falkenberg
På måndagskvällen var det återigen dags för en drabbning i pingisligan då vi tog emot Falkenberg på Idrottens Hus. Falkenberg som är en traditionsrik klubb inom bordtennisen med flera Sm guld och även hemmaklubb till världsmästaren Stellan Bengtsson.
Nutidens Falkenberg har fortfarande en världsmästare med sig då Peter Karlsson är coach. Sedan har de flera internationella spelare i truppen och denna gången spelade Soumyajit Ghosh och Marcelo Aguirre som båda två har erfarenheter från VM och OS spel. Tillsammans med de båda spelade denna gången Alexander Franzén och efter vår senaste 3-0 seger borta i Falkenberg var det ett revanschsuget gäng som kom på besök.
Efter senaste förlusten borta mot Halmstad hade träningen gått fint och Törna hade kommit hem från Frankrike och Simon hade varit där och vänt efter att ha vunnit en match på plats också.
Laguppställningen blev Simon som 1a, Fabbe som 2a och Törna som 3a. Uppställningen blev nästan identisk den som var i Falkenberg med undantaget att Franzén hade bytts in istället för Robert Eriksson. Det innebar att Simon den här gången precis som förra tog sig an Ghosh i första matchen. Efter en lite sämre period i ligan där det även smög sig in en sjukdom var Simon återigen tillbaka i form. Men efter att Ghosh börjat bäst och studsat runt som en bumbibjörn inledningsvis smög en viss oro sig in. Simon kom dock tillbaka och efter underläge 1-4 i andra setet vanns det mycket viktigt med 11-6. Nästa setet bara rann iväg då Ghosh återigen både spelade bra och smart mot Simon som inte lyckades stressa Ghosh utan det blev snabbt 3-11. Dags för nya tag som det så ofta sägs och Simon kom ut och dominerade resten av matchen genom en taktiskt och spelmässigt stabil insats som vi blivit vana vid att se under säsongen. 2 x 11-8 innebar 3-2 till Simon vilket gav oss en skön start på matchen!
Fabbe som varit och värmt upp bakom det upphängda skynket sedan inspringet kom tillbaka i lagom tid för att sätta upp kameran. Precis som i borta mötet skulle Fabbe inleda mot Marcelo och den gången hade spelet börjat svänga lite mer åt motståndarens håll även om det då blev en stabil 3-1 seger. Denna gången började likt och Fabbe tog direkt kommandot med 11-6 där han ryckte från 4-4 till 10-4. Trots det var det inget som var klart då man kände på sig att Marcelo hade mer att ge. Och det visade han i nästa set då han räddade 2 setbollar och vann setet med 11-13. 1-1 i set och med viss känsla av att Marcelo kom in i det allt mer. Fabbe gav svar på tal och fullständigt körde över sin motståndare genom både defensivt, säkert spel och riktiga kanoner som hade kunnat slå hål i kärnan. Avslutningen var 11-3, 11-4 och vi gick in i paus med en 2-0 ledning.
Efter en inslagning där Arvids bakomryggenslag gav upphov de mest spontana applåderna för kvällen var det dags för en forehandmatch. Törna skulle möta Franzén som är en snabb forehandspelare med ett säkert försvar från distans, inte helt olik Andreas i spelstilen. Första setet var spännande direkt och det bjöds direkt upp till dans från de båda spelarna och det var stundtals vädigt underhållande spel. Ledning i större delen av setet gav ingenting då Franzén knep det med 10-12. Lite taktiska förändringar och bättre spel i andra gav ett säkert set (11-6) till Törna som tog kommandot i tredje också. Här minns alla samma boll som vände matchen, en boll som för den mindre analyserande bara var en boll i mängden. Men vid ledning 7-3 kom det en forehand öppning som var passiv och dåligt placerad mitt i forehand som Franzén kunde dra tillbaka på och plötsligt var det han som förde matchen och kom tillbaka till setvinst 8-11. Och så fortsatte det då Törna aldrig lyckades komma tillbaka in i matchen utan föll med 6-11 i det fjärde.
Plötsligt var Falkenberg med i matchen igen och det kändes redan som att matchen hade pågått länge. Nästa par på tur var Simon mot Marcelo och deras första möte sinsemellan. Det visade sig att Marcelo var den med bäst förberedelser då taktiken med att hugga långa bollar ner i backhand på Simon gav en setseger med hela 11-4. Men Simon kriga på och lyckades spela upp sig och knep både andra och tredje med 2 bollars marginal, 11-9 och 14-12. Sedan blev det återigen ett skitset som trots en 3-1 ledning förlorade med 4-11 och det var dags för ett skilje. Marcelo fortsatte konsekvent att spela ner bollar ner i backhand på Simon för att undvika att bli bortspelad i båda hörnen. Till en början var detta dock ingen bra idé och Simon sprang iväg till 5-0 och det kändes helt plötsligt ganska bra på bänken. Marcelo visade sig dock vara envisare än vad man först trodde och tog 8 raka poäng. Avslutning innehöll bra spel och fortsatt mycket taktiskt spel från båda håll där Marcelo till slut drog längsta strået med 9-11 och det var utjämnat till 2-2 i lagmatchen.
Det är inte första gången det har stått 2-2 i lagmatcherna för oss och denna gången var det Super-Fabbe som uttryckt sin glädje att spela vid dessa lägen. Mer taggad än taggtråd äntrade han hagen innan Linus hann prata med honom och visade pondus direkt då han kontrollerade setet fram till 11-8. I andra setet fortsatte det fina spelet och återigen blev det 11-8 och Ghosh såg allt mer frustrerad ut över ingenting verkade bita på Fabian. Sedan var det något som hände, Fabians spel slutade helt att fungera och allt som tidigare verkat självklart såg genast svårt ut. Nerver kom tillbaka till oss på bänken när Ghosh mosade på fram till 4-11 och verkade hur självsäker som helst samtidigt som Fabian var desto mer brydd. Men tillbaka ute i hagen efter setpausen var den Fabian vi vill se tillbaka och det blev en hel del spektakulära och publikvänliga poäng och slag från både backhand och forehand. För att inte bryta en fungerande trend valde Fabian att snyggt avsluta med 11-8 även i sitt tredje vinstset och säkrade lagmatchen med 3-2. En fantastiskt skön seger och stora delar av laget var lamslagna efteråt och det tog mycket kraft att bara ta sig till omklädningsrummet.
Trots OS var det en del folk på läktarna och det bidrar mycket till att vi lyckas så bra som vi gör så det är vi mycket tacksamma för.
Betyg, skala 1-10 (10-delar ges endast över 9)
Simon Arvidsson: 7: Återigen en seger över OS-spelaren Ghosh och 2 bollar från att vinna även sin andra match, skönt att han är tillbaka som han ska vara!
Fabian Åkerström: 7: Visar upp hela registret och är ankaret som älskar den avgörande matchen. Eftersnacket efter Ghoshmatchen innehöll inget annat än det tillbakadrag som ”var som Ma Lins när han var som bäst”!
Andreas Törnkvist: 3: Ingen match vi kommer att komma ihåg länge men en vinstboll som gav upphov till dagens högsta applåder!
Arvid Sunesson: 6: Slet hårt på bänken men efter att ha spelat 3 matcher i rad visade det sig att bänkkonditionen fått sig en törn!
Linus Mernsten: 6: Gör det han ska och lyckas få oss att höja oss allt eftersom det behövs!